N:o 35

FREDMANS SÅNG

Gubben Noach, Gubben Noach
    
 
 
Var en hedersman, :||:
När han gick ur arken
Plantera han på marken



Mycket vin, ja mycket vin, ja
 
Detta gjorde han.

 
*  *  * 
Noach rodde, Noach rodde
 
 
 
Ur sin gamla ark, :||:
Köpte sig buteljer,
Sådana man sälljer,



För at dricka, för at dricka
 
vår nya park.

* * *

Han väl visste, han väl visste
 
 
 
At en mänska var :||:
Torstig af naturen
Som de andra djuren,



Därför han ock, därför han ock
 
Vin planterat har.

* * *

Gumman Noach, Gumman Noach
 
 
 
Var en heders fru; :||:
Hon gaf man sin dricka;
Fick jag sådan flicka,



Gifte jag mig, gifte jag mig
 
Just på stunden nu.

* * *

Aldrig sad' hon, aldrig sad' hon
 
 
 
Kära far nå nå;
Sätt ifrån dig kruset;
Nej det ena ruset



På det andra, på det andra
 
Lät hon gubben få.

* * *

Gubben Noach, Gubben Noach
 
 
 
Brukte egna hår, :||:
Pipskägg, hakan trinder
Rosenröda kinder,



Drack i botten, drack i botten.
 
Hurra och gutår!

* * *

Då var lustigt, då var lustigt
 
 
 
På vår gröna jord; :||:
Man fick väl til bästa,
Ingen torstig nästa



Satt och blängde, satt och blängde
 
Vid et dukadt bord.

* * *

Inga skålar, inga skålar
 
 
 
Gjorde då besvär, :||:
Då var ej den läran:
Jag skal ha den äran;



Nej i botten, nej i botten
 
Drack man ur så här.